Rätt planteringsjord

Att odla är egentligen inte en fråga om hur duktig man är på att odla kryddor och grönsaker, det är en fråga om vilket kvalitet jorden har när du börjar odla. Hur skapar du en bördig jord och hur tar du hand om den? När du har lärt dig konsten kommer du få underbara skördar på köpet. Konsten är den vi vill lära dig.

Jord består av mineralartiklar, mullämnen, maskar, mikroorganismer och luft. Mest innehåller den mineralpartiklar. Sandjord har de största partiklarna medan lerjord har de minsta. Jordmånen kan du aldrig ändra. Det spelar inte så stor roll, eftersom det finns för- och nackdelar med båda typerna. Lerjord är näringsrik och bra för att hålla fukt. Tyvärr är den kompakt och tung och på våren och sommaren är den kall.  Sandig jord är lätt och värms upp snabbt på våren. Den är lättarbetad och så porös att rötterna lätt letar sig igenom. Däremot är den usel på att lagra näring och torkar snabbt upp.

Vad jorden behöver

Precis som vi människor behöver växter syre, utan syre kan inte växterna ta upp den näring den behöver. Med bördig jord menas därför inte bara att jorden innehåller rätt mängd näring, utan också att den är porös och luftig. Lerjordar är ofta täta och syrefattiga och har man någon gång odlat i en sådan, vet man att grödorna ibland inte grott och tittar inte alltid upp ur jorden. Morötter och andra rotfrukter orkar inte borra sig ner i jorden. En blandning av lerjord och sandjord är därför att föredra.

Bra jordstruktur

Något som ofta kännetecknar en bra jordstruktur är jordens smulighet. De små mineralpartiklarna har letat sig ihop till små, små gryn som kallas aggregat. Tänk dig större brödsmulor. Jorden är då härlig att jobba med, ytan är inte hård och jorden krackelerar inte. Dina frön gror villigt dina plantor frodas. Även lätta jordar förbättras när aggregat bildas, de blir bättre på att lagra näring och jorden behåller sin fukt.

Jordkultur

En tesked matjord Kan innehålla uppemot en miljard mikroorganismer och kryp: Bakterier, svampkulturer och maskar bland annat
Mikroorganismernas jobb Är att bryta ner organiskt material, akkt från stallgödseln till gräsklipp och löv. Samtidigt frigör det näringen och släpper ut den i en form som växterna kan ta upp.
Maskar Maskarna är helt klart bäst i jordkulturen. De är duktiga jordförbättrare och tillför näring och gödsel. Varje dag producerar en mask 5x så mycket som sin egen vikt.
Mykorrhiza En svampkultur som som är okänd för de flesta odlare. De lever i symbios med rötterna och hjälper växterna att ta upp näring och vatten.
Mikroorganismerna dör Om du inte matar jorden med organsikt material.

Förbättra dålig jord

Alla jordar kan bli bra, frågan är bara hur. Genom att tillföra mullämnen, ökar mullhalten i jorden. Att öka mullhalten är ofta den enda, faktiskt fungerande, medicinen för jorden. Med mullämnen menar i korthet nedbruten organiskt material. Det spelar ingen roll om du myllra ner dem med kratta eller kultivator och lägger dem som ett täcke ovanpå bädden. Förr eller senare bryts materialet ned och mullhalten ökar. Försök att lägga på så mycket som möjligt varje säsong för att du nästkommande år, ska få en finare och mullirikare jord.

Mullämnen finns bland annat i kompostjord, gräsklipp, löv, stallgödsel och torv.

Mullämnen i jorden

Humus som det också kallas, innehåller näring som frigörs i den takt växterna behöver den. Jorden blir porös och full med stora feta maskar. När mullhalten ökar bildags aggregat och du kommer få jorden smulig. Dessutom är den bra på att hålla fukt.

Mullen är en förutsättning för att mikroorganismerna ska utföra sitt jobb. Du behöver inte oroa dig över pH-halten i jorden då detta kommer sköta sig själv om jorden är tillräckligt mullrik.

Mullrik jord fungerar också som en kolskänka. Kolskänkan binder kol och bidrar till att koldioxidhalten minskar i luften. Du gör därför världen en miljöinsats om du odlar med mullrik och ekologisk jord.

maskar-i-jorden

Kan du för lite om att odla?

Läs våra guider för att bli en trädgårdsmästare